FAQ Utspel om förskoleplikt för barn som ligger efter i svenska
Vad är syftet med förslaget?
För att ett barn ska ha en bra start i livet behöver det kunna lära sig svenska språket – vårt gemensamma språk i Sverige. En del av regeringens integrationsmisslyckande är den språkfattigdom tusentals barn växer upp i. En studie gjord i Biskopsgården, ett utsatt område, visar att tre av fyra barn saknar det ordförråd de borde ha för sin ålder. Därför behövs nya insatser för att stärka svenska språkets ställning.
Hur går en språkscreening till?
Det finns i dag redan erfarenhet och kompetens att genomföra språkscreening av småbarn vid BVC i dag. I praktiken kan en språkscreening innebära att barn exempelvis får möjlighet att titta på olika bilder föreställande saker, djur eller färger och därefter säga vad bilderna föreställer. Metoderna och bedömningarna varierar och är anpassade efter barnets ålder.
Varför testa barns språkliga förmåga när de är så unga som två år?
Liberalernas förslag är att barn när de är mellan två och tre år gamla ska genomgå en språkscreening med metoder som är anpassade för barn i den åldern. När ett barn är två år gammalt pratar de flesta. De klarar oftast av att sätta ihop en kort mening med två ord, ett antal som vid tre års ålder ökat till sex eller sju ord. Det är med andra ord en viktig utvecklingsfas för barnets språkliga förmåga. Det är mellan två och tre års ålder språket utvecklas snabbt, och de som inte följer med i utvecklingen vad gäller språklig förmåga löper risk för senare allvarliga konsekvenser, exempelvis för möjligheten att klara av skolan.
Men det finns ju barn som helt enkelt är sena i sin språkutveckling? Eller som har särskilda behov som gör att de inte kan gå i förskola?
Ja, självklart. Alla barn är unika och ska mötas utifrån sina behov. Det är en sak för professionen att bedöma tillsammans med föräldrarna. Men det enda skälet till att barnet halkat efter i svenska är att det inte möter svenska språket tillräckligt mycket, så är förskolan så gott som alltid en bra lösning.
Vad händer om föräldrar inte vill gå till BVC?
Nästan alla föräldrar tar sina barn till BVC. Det är en väldigt uppskattad verksamhet. BVC är också mycket bra på att nå ut och visa på fördelarna med att komma till dem.
Precis som i dag är första steget i så fall att BVC fortsätter att försöka ta kontakt med föräldrarna. Samtal, argument och uppmuntran kommer man långt med.
Ska barn hämtas med tvång till BVC-undersökning?
Nej. Återigen, nästan alla föräldrar tar sina barn till BVC redan i dag. Men om BVC, trots många försök, aldrig lyckas få kontakt med föräldrarna kan det finnas skäl att bli orolig. Redan i dag händer att BVC gör orosanmälningar till socialtjänsten när de är oroliga för att ett barn inte har det bra. Det är bra, och det borde fler göra.
Ska socialtjänsten i så fall omhänderta barnen med tvång?
Det är en våldsam överdrift. Allt socialtjänsten gör bygger på frivillighet som grund. Första steget är att ta reda på om det finns behov för socialtjänsten att göra något. Om svaret är ja handlar det alltid om att motivera. Det kan till exempel handla om att boka ett hembesök där man kan informera om fördelarna med förskola och erbjuda hjälp att hitta en förskoleplats.
Liberalerna har länge arbetat för att socialtjänsten ska få större rätt att besluta om obligatoriska insatser på hemmaplan där frivillighet inte räcker. Det handlar om att säkra barnets rätt till trygghet och utveckling. En sådan lagändring bör kunna införas nästa mandatperiod.
Ett omhändertagande är alltid en sistahandsåtgärd för att akut rädda barnet från olika slags vanvård från föräldrarna (eller, för lite äldre barn, skydda barnet från att förstöra sitt liv genom t.ex. missbruk och kriminalitet). En orosanmälan gällande en sak kan i det enskilda fallet göra att det framkommer att familjen och barnet har mycket större problem än vad som var känt från början. Men då är det helhetsbedömningen och barnets bästa som avgör.
Hur ska förskoleplikten för dessa barn fungera i praktiken?
Barn har rätt att få det stöd de behöver för att utvecklas och skaffa sig kunskaper för framtiden. Att vissa inslag är obligatoriska är inget nytt. Vi har till exempel skolplikt i Sverige.
Kommer inte detta minska risken att vilja gå till BVC?
BVC har högt förtroende och är mycket kompetenta med att nå ut till föräldrar. Det kommer att fungera också i framtiden.
Varför skulle förskolan göra att barn lär sig svenska fortare?
Forskningsstudier visar att barns språkfärdigheter (liksom social förmåga och motorik) utvecklas av att gå i förskola. Tidig förskola är extra bra bland annat för barn vars föräldrar är utrikes födda.
Barngrupperna är ofta mycket stora i förskolan, tänker ni göra något åt det om ni nu tänker tvinga barn dit?
När fler söker sig till förskolan är vi beredda att skjuta till mer pengar. Vi vill även uppvärdera förskolläraryrket, med ett nytt karriärsteg i utsatta områden, förste förskollärare.
Kan man verkligen avgöra svenskan vid 2 års ålder?
Vid BVC-besök görs redan idag en uppföljning av barnets språkutveckling och talutveckling vid 2,5 års ålder. Då kollar sjuksköterskan hur barnet förstår när andra pratar och hur barnet pratar själv.
Kommer inte barnen då gå i förskolor där få pratar svenska?
Vi vill stärka svenskans ställning i förskolans läroplan. Därtill ser vi ett behov av att all pedagogisk personal som arbetar i förskolan ska tala god svenska.
Finns den här kompetensen hos BVC idag?
Det sker redan idag en språkbedömning på BVC, i de allra flesta fall vid 2,5 års ålder. Vi vill garantera att undersökningen också ser hur barnets svenskkunskaper ligger till. I de fall det behövs fortbildning av personalen är vi självklart beredda till det, både med eventuella uppdrag till Socialstyrelsen eller finansiering.